mitt Enkla liv: Spela spel

Att spela sällskapsspel med barnen tycker jag är mysigt. Det är ett sådant där fredags eller lördagsmys (eller onsdagsmys) som man med rätta kan kalla mys... Lugnt och skönt och tillsammans framför allt. Mys, mys.

Sedan är det ju inte så tokigt när barnen börjar bli stora nog att spela riktigt roliga spel som Den försvunna diamanten och inte heller att man hittar det för 30 kronor på Second hand...

Min livsfilosofi

Om vi bara har ett liv vill jag ta vara på det. Jag vill vara nära mina barn, leva nära naturen, hellre ha tid än pengar, hellre ha gammalt och kärt än nytt och flådigt, njuta av verkliga saker som vänner, musik, upplevelser framför konstlade påhitt. Jag vill ge min kropp den mat, den motion och den vila den behöver. Vill inte köpa så förtvivlat mycket grejor, inte tillbringa mitt liv i ett köpcentrum utan i skogen, på fjället, med vänner eller själv med en bok. Jag föredrar naturliga material framför plastiga, vill slippa könsuppdelade kläder och leksaker, vill åt stillsamhet och lugn, längtar efter mer ärlighet och äkthet och drömmer om en lite annorlunda värld.

Min matfilosofi

Mat är livet, det ska vara gott och festligt varje gång även om det är enkelt. Om man ser till att göra det lilla stort kan varje enkel måltid bli en fest. Jag använder enkla råvaror och gör ofta vanliga maträtter men efter mina regler;

Allt socker går bort. Är noga med protein och inte rädd för fett. Alltid mycket grönsaker och rotfrukter. Frukt blir det när jag lyxar till det. Bröd, pasta, ris och potatis använder jag men alltid fullkorn och bara lagom mycket. Ekologiskt är en självklarhet och produkter med onödiga tillsatser undviker jag.

Raffinerat socker tillför inte kroppen något gott och socker kräver mer socker; därav mångas problem med ständigt sötsug, övervikt och humörsvängningar. Socker hör i vart fall inte vardagen till! Frukost, lunch, mellanmål och middagar borde fredas från socker, men tvärtom lurar det sig in i de mest oväntade produkter. Socker till fest, efterrätt eller helger? Själv äter jag det inte ens då, men ibland bjuder jag andra på bakverk eller efterrätter med råsocker i.
Men det betyder inte att jag inte äter efterrätt, det gör jag ofta och gärna. Det finns mycket gott som inte är dåligt för kroppen!

Om mig

Här har ni en nykter sockerberoende tvåbarnsmor som säger nej till allt socker sedan två år tillbaka, men som för den skull inte tror att lösningen är att bara äta galet fet mat (LCHF och liknande). Jag vill ha mycket grönsaker och är petnoga med att få i mig nog med protein. Fett är bra, det äter jag gärna också, men det är inte något jag medvetet satsar på att få i mig mycket av.

Att leva enkelt innebär för mig att vara nära min familj. Jag vill njuta av tiden då barnen är barn. Jag strävar också efter ett lugnt liv, att vara närvarande, äkta och ärlig och försöker så gott det går att ta in livet med öppet sinne.

Att äta enkelt innebär för mig att äta ren ekologisk mat utan tillsatser med mystiska e-nummer eller socker.

Jag sliter mot sockret som finns i all "vanlig" mat i samhället. Vitt bröd, sötat bröd, pasta, ketchup, sylt, våfflor, glass, lockar överallt och det är bara det någorlunda uppenbara sockret ändå. Själv klarar jag mig som vuxen och öppen sockermissbrukare, men att mina barn ska serveras mat i skolan/förskolan som triggar deras sötsug gör mig galen! För socker fungerar som en drog för många; först lite, sen mer och fast att kroppen inte behöver socker får många ett starkt sug efter det. Och inte nog med det; i skolan serveras också besprutningsrester och tillsatser som vi inte använder hemma dessutom. Att det förekommer och att var och en gör som de vill accepterar jag, men när vi har Allmän skollunch kunde man kräva att maten som serveras inte är direkt skadlig för våra barn. Men det är långt dit.

Sockret har fått en sådan stabil plats i dagens samhälle att det känns helt overkligt för många att föreställa sig att någon frivilligt avstår från sockret eller än värre avhåller sina barn från det. Att man sedan vill unna barnen allt det goda i livet når inte fram, för att neka dem sötsaker uppfattas som att neka dem mammas bröst... Men jag är van; vi är "elaka" nog att försöka undvika mycket TV-tittande, platstryck på kläder, mängder av leksaker, mat och kläder som inte är ekologiska, könsstereotypa kläder, överdriven konsumtion, tillsatser i maten mm också... Vi är "besvärliga" på många sätt, trots att det enda vi vill är att få leva enkelt och naturligt på ett lugnt sätt.

Hos mig äter alla osötat och det gör vi med glädje; maten smakar så mycket godare när smaklökarna inte dribblats bort av skräpmat. De övriga i familjen väljer ibland något sött efter maten till helgen. Det är kanske rimligt. Något litet sött efter en måltid när man vill festa till det må vara, men att det ska vara socker i så gott som allt man äter, i alla mål, från frukost till kvällsmat och det alla dagar i veckan är helt enkelt sanslöst! Det borde väl inte vara en så extrem uppfattning att jag är ensam om den? Men utan att blinka sätter många ovetandes dagligen i sig sötade varor som musli, skinka och bröd till såser, buljong och korv förutom de mer medvetna söta valen: kaka till kaffet, godis och efterrätter. Men vem vill egentligen ha det så? Räcker det inte med det socker man medvetet väljer att äta?

Man behöver vara rejält fantasifull för att lyckas söka rätt på allt socker i skafferi och kylskåp. Precis som jag alltid gjort förr går många nu omkring oanandes om sockrets utbredning och ovetandes om vad sockret gör mot våra kroppar och vårt sötsug. Annars borde vi vara fler som vågar vägra orimliga sockermängder!

Min mat är god! Jag har alltid varit petig med maten och gillar inte vad som helst. Den är enkel och ren i smaken, inga avancerade kokkonster behövs, inga krångliga ingredienser heller. Men den lagas med känsla och även om den är lättlagad får den ta tid. Jag tycker att mat är viktigt och vill att både matlagningen och måltiderna ska få ta den tid som krävs. Mitt behov av fräsch mat och grönsaker har verkligen inte alltid funnits men växer sig nu med min nya kost allt starkare.

Jag behöver: Människor, bra mat, lugn, motion och upplevelser.
Mitt motto: "Man får göra som man vill."
Jag äter : Gott och nyttigt och sällan.
Jag dricker: Vatten och koffeinfritt te.
Jag mår: Fint.

Tack för att du läser, jag brinner för det här och önskar att vi snabbt blir fler... / Mia Nordbakk

mitt Enkla liv

Spela spel

2 kommentarer:

Skicka en kommentar

Om bloggen

Bloggarkiv

Kategorier

Om dig

Min livsfilosofi

Min matfilosofi

Om mig

Bloggintresserade

Följ bloggen med bloglovin.com

Följ bloggen med bloglovin.com

Länkar

Statistik

mitt Enkla liv

Spela spel

2 kommentarer:

Skicka en kommentar

Om bloggen

Bloggarkiv

Kategorier

Om dig

Min livsfilosofi

Min matfilosofi

Om mig

Bloggintresserade

Följ bloggen med bloglovin.com

Prenumerationslänkar

Följ bloggen med bloglovin.com

Länkar

Statistik