Provade något väldigt spännande igår. Hyposyntes kallas det och det är en ny form av terapeutisk coachning. Det var otroligt starkt och upplyftande. Kort kan jag säga att det är ett snabbt sätt att komma till rätta med negativa tankar och problem. Med vägledning av speciella frågor når man sig själv på djupet och kan lösa upp såväl psykiska som fysiska knutar. Om ni är intresserade och vill veta mer vad det handlar om kan varmt rekommendera att ni tittar in på min väns hemsida Ditt Sanna Jag.
www.dittsannajag.se
skip to main |
skip to sidebar
Om bloggen
- mitt Enkla liv
- Sockerfri, ekologisk, tillsatsfri, enkel och lättlagad mat. Recept, tips och inspiration till det enkla livet.
Bloggarkiv
-
▼
2009
(159)
-
►
oktober 2009
(18)
- Kaj
- Spela spel
- Godistips!
- En vanlig gurka, tack
- Ekologiskt örtte
- Ekologiska kryddor
- Mera boktips
- Grönkål
- Lite morgonmys på lördagen?
- Hemkryddade tacos
- Ekologisk mandel
- Chokladmousse med banan och hallon
- Lugnt lördagsmys med barnen
- Hemlagade hamburgare med grovt bröd
- Äppelringar
- Grova tekakor
- Ost och te
- Dinkelbaguetter
- ► september 2009 (13)
- ► augusti 2009 (4)
- ► april 2009 (30)
-
►
oktober 2009
(18)
Kategorier
- Enkla glädjeämnen (14)
- Enkla recept - bak (4)
- Enkla recept - bröd (5)
- Enkla recept - dryck (4)
- Enkla recept - efterrätt (6)
- Enkla recept - grönsaker (2)
- Enkla recept - lunch (5)
- Enkla recept - middag (21)
- Enkla recept - såser och röror (9)
- Enkla recept - utflykt (4)
- Enkla recept- mellanmål (4)
- Enkla tankar (24)
- Enkla tips (53)
- Enkla upplevelser (13)
Om dig
-Du vill äta hälsosammare utan att sluta äta vanlig god mat?
-Du vill att livet med barn ska kännas enklare?
-Du lider av ett stort sötsug?
-Du vill ha tips på mat utan en massa e-nummer?
-Du vill bara få leva ditt liv som du vill men märker att starka krafter styr dig i en annan riktning?
-Du kanske är lika besvärlig som jag?
Då har du kommit till rätt ställe...
-Du vill att livet med barn ska kännas enklare?
-Du lider av ett stort sötsug?
-Du vill ha tips på mat utan en massa e-nummer?
-Du vill bara få leva ditt liv som du vill men märker att starka krafter styr dig i en annan riktning?
-Du kanske är lika besvärlig som jag?
Då har du kommit till rätt ställe...
Min livsfilosofi
Om vi bara har ett liv vill jag ta vara på det. Jag vill vara nära mina barn, leva nära naturen, hellre ha tid än pengar, hellre ha gammalt och kärt än nytt och flådigt, njuta av verkliga saker som vänner, musik, upplevelser framför konstlade påhitt. Jag vill ge min kropp den mat, den motion och den vila den behöver. Vill inte köpa så förtvivlat mycket grejor, inte tillbringa mitt liv i ett köpcentrum utan i skogen, på fjället, med vänner eller själv med en bok. Jag föredrar naturliga material framför plastiga, vill slippa könsuppdelade kläder och leksaker, vill åt stillsamhet och lugn, längtar efter mer ärlighet och äkthet och drömmer om en lite annorlunda värld.
Min matfilosofi
Mat är livet, det ska vara gott och festligt varje gång även om det är enkelt. Om man ser till att göra det lilla stort kan varje enkel måltid bli en fest. Jag använder enkla råvaror och gör ofta vanliga maträtter men efter mina regler;
Allt socker går bort. Är noga med protein och inte rädd för fett. Alltid mycket grönsaker och rotfrukter. Frukt blir det när jag lyxar till det. Bröd, pasta, ris och potatis använder jag men alltid fullkorn och bara lagom mycket. Ekologiskt är en självklarhet och produkter med onödiga tillsatser undviker jag.
Raffinerat socker tillför inte kroppen något gott och socker kräver mer socker; därav mångas problem med ständigt sötsug, övervikt och humörsvängningar. Socker hör i vart fall inte vardagen till! Frukost, lunch, mellanmål och middagar borde fredas från socker, men tvärtom lurar det sig in i de mest oväntade produkter. Socker till fest, efterrätt eller helger? Själv äter jag det inte ens då, men ibland bjuder jag andra på bakverk eller efterrätter med råsocker i.
Men det betyder inte att jag inte äter efterrätt, det gör jag ofta och gärna. Det finns mycket gott som inte är dåligt för kroppen!
Allt socker går bort. Är noga med protein och inte rädd för fett. Alltid mycket grönsaker och rotfrukter. Frukt blir det när jag lyxar till det. Bröd, pasta, ris och potatis använder jag men alltid fullkorn och bara lagom mycket. Ekologiskt är en självklarhet och produkter med onödiga tillsatser undviker jag.
Raffinerat socker tillför inte kroppen något gott och socker kräver mer socker; därav mångas problem med ständigt sötsug, övervikt och humörsvängningar. Socker hör i vart fall inte vardagen till! Frukost, lunch, mellanmål och middagar borde fredas från socker, men tvärtom lurar det sig in i de mest oväntade produkter. Socker till fest, efterrätt eller helger? Själv äter jag det inte ens då, men ibland bjuder jag andra på bakverk eller efterrätter med råsocker i.
Men det betyder inte att jag inte äter efterrätt, det gör jag ofta och gärna. Det finns mycket gott som inte är dåligt för kroppen!
Om mig
Här har ni en nykter sockerberoende tvåbarnsmor som säger nej till allt socker sedan två år tillbaka, men som för den skull inte tror att lösningen är att bara äta galet fet mat (LCHF och liknande). Jag vill ha mycket grönsaker och är petnoga med att få i mig nog med protein. Fett är bra, det äter jag gärna också, men det är inte något jag medvetet satsar på att få i mig mycket av.
Att leva enkelt innebär för mig att vara nära min familj. Jag vill njuta av tiden då barnen är barn. Jag strävar också efter ett lugnt liv, att vara närvarande, äkta och ärlig och försöker så gott det går att ta in livet med öppet sinne.
Att äta enkelt innebär för mig att äta ren ekologisk mat utan tillsatser med mystiska e-nummer eller socker.
Jag sliter mot sockret som finns i all "vanlig" mat i samhället. Vitt bröd, sötat bröd, pasta, ketchup, sylt, våfflor, glass, lockar överallt och det är bara det någorlunda uppenbara sockret ändå. Själv klarar jag mig som vuxen och öppen sockermissbrukare, men att mina barn ska serveras mat i skolan/förskolan som triggar deras sötsug gör mig galen! För socker fungerar som en drog för många; först lite, sen mer och fast att kroppen inte behöver socker får många ett starkt sug efter det. Och inte nog med det; i skolan serveras också besprutningsrester och tillsatser som vi inte använder hemma dessutom. Att det förekommer och att var och en gör som de vill accepterar jag, men när vi har Allmän skollunch kunde man kräva att maten som serveras inte är direkt skadlig för våra barn. Men det är långt dit.
Sockret har fått en sådan stabil plats i dagens samhälle att det känns helt overkligt för många att föreställa sig att någon frivilligt avstår från sockret eller än värre avhåller sina barn från det. Att man sedan vill unna barnen allt det goda i livet når inte fram, för att neka dem sötsaker uppfattas som att neka dem mammas bröst... Men jag är van; vi är "elaka" nog att försöka undvika mycket TV-tittande, platstryck på kläder, mängder av leksaker, mat och kläder som inte är ekologiska, könsstereotypa kläder, överdriven konsumtion, tillsatser i maten mm också... Vi är "besvärliga" på många sätt, trots att det enda vi vill är att få leva enkelt och naturligt på ett lugnt sätt.
Hos mig äter alla osötat och det gör vi med glädje; maten smakar så mycket godare när smaklökarna inte dribblats bort av skräpmat. De övriga i familjen väljer ibland något sött efter maten till helgen. Det är kanske rimligt. Något litet sött efter en måltid när man vill festa till det må vara, men att det ska vara socker i så gott som allt man äter, i alla mål, från frukost till kvällsmat och det alla dagar i veckan är helt enkelt sanslöst! Det borde väl inte vara en så extrem uppfattning att jag är ensam om den? Men utan att blinka sätter många ovetandes dagligen i sig sötade varor som musli, skinka och bröd till såser, buljong och korv förutom de mer medvetna söta valen: kaka till kaffet, godis och efterrätter. Men vem vill egentligen ha det så? Räcker det inte med det socker man medvetet väljer att äta?
Man behöver vara rejält fantasifull för att lyckas söka rätt på allt socker i skafferi och kylskåp. Precis som jag alltid gjort förr går många nu omkring oanandes om sockrets utbredning och ovetandes om vad sockret gör mot våra kroppar och vårt sötsug. Annars borde vi vara fler som vågar vägra orimliga sockermängder!
Min mat är god! Jag har alltid varit petig med maten och gillar inte vad som helst. Den är enkel och ren i smaken, inga avancerade kokkonster behövs, inga krångliga ingredienser heller. Men den lagas med känsla och även om den är lättlagad får den ta tid. Jag tycker att mat är viktigt och vill att både matlagningen och måltiderna ska få ta den tid som krävs. Mitt behov av fräsch mat och grönsaker har verkligen inte alltid funnits men växer sig nu med min nya kost allt starkare.
Jag behöver: Människor, bra mat, lugn, motion och upplevelser.
Mitt motto: "Man får göra som man vill."
Jag äter : Gott och nyttigt och sällan.
Jag dricker: Vatten och koffeinfritt te.
Jag mår: Fint.
Tack för att du läser, jag brinner för det här och önskar att vi snabbt blir fler... / Mia Nordbakk
Att leva enkelt innebär för mig att vara nära min familj. Jag vill njuta av tiden då barnen är barn. Jag strävar också efter ett lugnt liv, att vara närvarande, äkta och ärlig och försöker så gott det går att ta in livet med öppet sinne.
Att äta enkelt innebär för mig att äta ren ekologisk mat utan tillsatser med mystiska e-nummer eller socker.
Jag sliter mot sockret som finns i all "vanlig" mat i samhället. Vitt bröd, sötat bröd, pasta, ketchup, sylt, våfflor, glass, lockar överallt och det är bara det någorlunda uppenbara sockret ändå. Själv klarar jag mig som vuxen och öppen sockermissbrukare, men att mina barn ska serveras mat i skolan/förskolan som triggar deras sötsug gör mig galen! För socker fungerar som en drog för många; först lite, sen mer och fast att kroppen inte behöver socker får många ett starkt sug efter det. Och inte nog med det; i skolan serveras också besprutningsrester och tillsatser som vi inte använder hemma dessutom. Att det förekommer och att var och en gör som de vill accepterar jag, men när vi har Allmän skollunch kunde man kräva att maten som serveras inte är direkt skadlig för våra barn. Men det är långt dit.
Sockret har fått en sådan stabil plats i dagens samhälle att det känns helt overkligt för många att föreställa sig att någon frivilligt avstår från sockret eller än värre avhåller sina barn från det. Att man sedan vill unna barnen allt det goda i livet når inte fram, för att neka dem sötsaker uppfattas som att neka dem mammas bröst... Men jag är van; vi är "elaka" nog att försöka undvika mycket TV-tittande, platstryck på kläder, mängder av leksaker, mat och kläder som inte är ekologiska, könsstereotypa kläder, överdriven konsumtion, tillsatser i maten mm också... Vi är "besvärliga" på många sätt, trots att det enda vi vill är att få leva enkelt och naturligt på ett lugnt sätt.
Hos mig äter alla osötat och det gör vi med glädje; maten smakar så mycket godare när smaklökarna inte dribblats bort av skräpmat. De övriga i familjen väljer ibland något sött efter maten till helgen. Det är kanske rimligt. Något litet sött efter en måltid när man vill festa till det må vara, men att det ska vara socker i så gott som allt man äter, i alla mål, från frukost till kvällsmat och det alla dagar i veckan är helt enkelt sanslöst! Det borde väl inte vara en så extrem uppfattning att jag är ensam om den? Men utan att blinka sätter många ovetandes dagligen i sig sötade varor som musli, skinka och bröd till såser, buljong och korv förutom de mer medvetna söta valen: kaka till kaffet, godis och efterrätter. Men vem vill egentligen ha det så? Räcker det inte med det socker man medvetet väljer att äta?
Man behöver vara rejält fantasifull för att lyckas söka rätt på allt socker i skafferi och kylskåp. Precis som jag alltid gjort förr går många nu omkring oanandes om sockrets utbredning och ovetandes om vad sockret gör mot våra kroppar och vårt sötsug. Annars borde vi vara fler som vågar vägra orimliga sockermängder!
Min mat är god! Jag har alltid varit petig med maten och gillar inte vad som helst. Den är enkel och ren i smaken, inga avancerade kokkonster behövs, inga krångliga ingredienser heller. Men den lagas med känsla och även om den är lättlagad får den ta tid. Jag tycker att mat är viktigt och vill att både matlagningen och måltiderna ska få ta den tid som krävs. Mitt behov av fräsch mat och grönsaker har verkligen inte alltid funnits men växer sig nu med min nya kost allt starkare.
Jag behöver: Människor, bra mat, lugn, motion och upplevelser.
Mitt motto: "Man får göra som man vill."
Jag äter : Gott och nyttigt och sällan.
Jag dricker: Vatten och koffeinfritt te.
Jag mår: Fint.
Tack för att du läser, jag brinner för det här och önskar att vi snabbt blir fler... / Mia Nordbakk
Bloggintresserade
Följ bloggen med bloglovin.com
Inlägg
Följ bloggen med bloglovin.com
Statistik
Bloggbesök totalt
Idag
13 kommentarer:
Jag har hittat din blogg o jag älskar att läsa den=) /sandra
Du, det var väldigt roligt att läsa så här på kvällskvisten! Tack för att de berättar det för mig! Mia
Hej hej! tänkte bara höra vad du anser om kött! Är tex älgkött och annat vilt kött ekologiskt och bättre att köpa än det ekologiska köttet som finns ute i affärena? Hur brukar du göra? Eller är du vegetarian? Jag har mycket funderingar kring kött och hur det hanteras just nu.
Det hörs spännande ut. Tror att jag ska ge bort det i julklapp :)
Till Anonym - Jag gillar viltkött bäst, men ekologiskt kött i affärerna är också bra, tänker jag. Billig kyckling har jag svårt för pga djurhanteringen, men det finns ju fina alternativ som Bjärefågel och Bosarpskyckling om man bara kan tänka om och äta kyckling mer som dyrare festmat istället för snabb och billig vardagsmat. Hur tänker du? / Mia
Åh, vilken UNDERBAR blogg! För drygt ett halvår sedan valde vi - efter tips från en bekant - att ta bort allt socker för vår livliga mellanpojke. Han har inga diagnoser alls, utan vi upplevde bara att sockret gick "rakt upp och sen rakt ner" i honom. Nuförtiden är hans humör mycket jämnare och vi som familj mår så ofantligt mycket bättre när vi minimerat sockret i det vi äter. Jag tycker dock det är svårt att hitta sockerfria alternativ och vi är naturligtvis helt emot sötningsmedel. Om du har ett sockerfritt pepparkaksrecept kommer du att vara min hjältinna för alltid! :D
Tack för inspirerande läsning!/ Carita
Uppdatera! :)
Oj! Ja, ett inlägg på hela november ser jag. Att uppdatera vore på sin plats... Sist skrev jag om hyposyntes och sedan dess har jag haft den del att smälta :) Vi får se när jag har allt på plats och återkommer med fler inlägg./Mia
Underbar blogg, nu ska jag plöja!
/Katja
var är du, vad hände?
Hej anonym. Jag är kvar, men min drivkraft att skriva har svalnat kan man kanske säga. Jag har varit så tvärsäker på mitt sätt att leva och känner mig numera öppen för alla slags sätt att leva och vara. Har fått ett tredje barn och helt plötsligt kan jag se tjusningen med både fiskpinnar, ketchup och TV-tittande... Men jag kommer kanske tillbaka, med mina nya erfarenheter i bagaget, tror jag :)
Jag tycker du låter helt sund! Ingenting är svart eller vitt i livet. Alla sätt är bra på sitt vis. Jag har också försökt vara "duktig" och leva "rätt" och det gör jag i viss mån fortfarande, men man måste tillåta sig själv att gå utanför ramarna ibland. Jag läste nyligen "Vegomyten" och det ändrade mycket av min livssyn... kan tipsa om den! Ha det gott!
Ville bara tipsa om den pågående tävlingen där du kan vinna en signerad kokbok... http://blog.godaremat.se/template_permalink.asp?id=109
Skicka en kommentar